På nattens botten
fast i en dröm
som brinner
vakar hon
sovandes
över det som
gömt sig
kärleksbreven
de kastade
rabblar sin kärleksord
ur jorden
stiger upp i blommorna
beblandar sig med maskar
hur försiktigt
brukade inte hennes
händer
närma sig din hud
den bortglömda
det vissnar i oss
en stor sorg
som inte får sin näring
man måste snarast anmäla
bygga reservat
och konfiskera
vidkänna
att försvinnandet
har ägt rum
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar